Matthew Halsall & The Gondwana Orchestra

Dela den här recensionen:

Det finns något intressant i konstnärsskap som inte ägnar sig åt tvära kast utan med små steg utvecklar musiken och förfinar en idé. Så har Matthew Halsall också jobbat på sina två första skivor. Om du lyssnat till första skivan så kommer du att känna dig hemma i hans spirituellt jazziga universum där Alice Coltranes ande vilar över musiken (hon har till och med en låt dedikerad till sig).
Jag tyckte redan då att musiken var vacker men kände en viss frustration när inga större känslouttryck kom. Det var lite slätstruket som helhet helt enkelt. Riktigt så är det inte längre. Melodierna och basgångarna är fortfarande enkla, nästan meditativa, och smeker lyssnaren medhårs. Men solisterna vågar nu ta ut svängarna, ta för sig och uttrycka sig mer. Ett band i utveckling som vi får hoppas fortsätter ta de här små stegen mot musikalisk förfining.