Jon Balke

Dela den här recensionen:

Den norske pianisten och kompositören Jon Balke, uppmärksammad inte minst för att ha startat och lett Magnetic North Orchestra, har varit associerad med skivbolaget ECM ända sedan tonåren då han var med i Arild Andersens band på skivan Clouds In My Head.
Warp, Balkes senaste skiva i ledet, startade med idén att placera pianot i vad han kallar ”en arkitektur av ljud”, bestående av avlägsna ljud från stad och liv, från ljudet av en skolgård, spårvagnar som bromsar och droppande regn, till ljudet av sång och obetydligt prat.
Att lyssna på Warp är därför en upplevelse, inte bara av att vara i musiken, utan lika mycket av att vara i världen som sådan, en värld av klanger och ljud som vi ständigt har omkring oss, men mycket sällan låter sippra in i det vi kallar musikens värld. Här omges de stilla pianokompositionerna av verklighetens ljud i en musikalisk kontext, som långt ifrån likställer ljud och musik, utan snarare tar hjälp av dem (ibland mixade till oigenkännlighet) för att pianot ska kunna framstå i sin absoluta egenart och klangrikedom.
Därför står pianot också alltid i förgrunden, alltid tydligt och lika nära som närvarande, medan stadens sus och brus pågår någonstans långt borta, i en avlägsen rymd, men ständigt inom räckhåll.
I sin helhet är Warp dock aningen svår att komma in i. Det är en mycket stilla, vacker och meditativ skiva med många små nyanser som kräver sin koncentration och sitt inre lugn. Live hade det nog däremot gjort sig perfekt.