Mats Gustafsson & Andreas Røysum

Dela den här recensionen:

Namnet Mats Gustafsson är, inom jazzen och den fria improviserade musiken, ett likhetstecken till kompromisslös musik. Vi är vana att höra Gustafsson i en massa olika musikaliska och konstnärliga konstellationer. Framför allt i de mer avancerade och omutbara frijazz-sammanhangen. Denna skiva är inget undantag.

Det tilltalande på denna skiva är de intima och reflekterande passager som finns i musikens skiftningar. Gustafssons saxofon och olika flöjter samsas och enas med Andreas Røysums klarinetter. Det finns en närhet i musiken som appellerar till mig. Gustafsson och Røysum har, förutom tonala skickligheter, också en bärkraftig rytmik.

Alltså: en lysande blandning mellan det rytmiska och det tonala. Tonerna kan vara (upp-) sökande och förskjutna; vilsamma och smärtsamma. Men. Aldrig jämkande.

Vi har att göra med Gustafsson – och Røysum – i god form, och en som man känner igen. Mats Gustafsson har genom åren målat sig fram till ett konstnärligt hörn (väldigt stort sådant dock) där musiken flödar, inspirerar och provocerar. Alltid med en god estetisk bärkraft. Så även här.