Skivrecension

Vi som blev kvar
Sångpoetisk pop, soul och jazz

Rickard Arnberg

Vi som blev kvar

Skivbolag: DO Music Records/Plugged
Recenserad av: Bengt Eriksson
Publicerad: 11 jun 2017

Dela den här recensionen:

På Rickard Arnbergs föregående album, som innehöll tolkningar av standardmelodier, fanns också en enda egen låt med text på svenska, som blickade framåt detta nya album, Vi som blev kvar. Nu har Arnberg helt övergått till svenska och själv gjort texter och musik till samtliga låtar (utom en).
Hur ska man komponera en ny jazzlåt, dessutom med svensk text, så att den faktiskt blir jazz? Med annat komp hade Arnbergs låtar lika gärna kunnat vara pop och soul eller ingå i en musikal. Till och med en riktigt bra musikal, för låtarna har starka melodier som dessutom bär fram texter med budskap ur och om livet. Titelspåret, framfört som duett med Helena Arnberg, kan snarast liknas vid en profan psalm.
Rickard Arnberg sjunger nog ännu mer flexibelt den här gången, använder hela sin röstbredd. Hans röst går från mörkare till ljust och ännu ljusare och ner till mörkt igen. Både soul och pop i rösten. Och jazz, för han sjunger också nära de gungande jazzrytmer som förekommer i de flesta spår och grundläggs av Anton Glansholms piano.
Samtidigt drar kompet åt flera andra håll. Robin Englund lirar, ja, vräker rock på elgitarren, blåssektionen med Ulf Johansson Werre, trombon, Roger Nordling, saxofoner, och Erik Tengholm, trumpet, smattrar som ett litet storband och Emeli Jeremias cello drar musiken åt ännu ett annat håll.
Perspektivet och Varningen, några av de mest jazziga låtarna, den första mer stillsam och den andra med riktigt storbandssväng, är några favoriter. Samt förstås titelspåret, som inte innehåller så mycket jazz, om ens någon, men är sååå vacker och fin att jag – nästan – klistrar in ”Lira gillar” vid recensionen. Men det får vänta, till nästa gång. Jag skulle vilja ha ett mer sammanhållet album, gärna fler egna låtar på svenska men jazz, rätt igenom.


Fler recensioner

Annonser