Hildegunn Øiseth

Dela den här recensionen:

Tidlös och adresslös musik av den skickliga norska trumpetaren Hildegunn Øiseth och hennes fina grupp med Mats Eilertsen på bas, Espen Berg, piano, och Per Oddvar Johansen, trummor. Alla har de bidragit med musik.
Norge är rikt utrustat med trumpetare; Nils Petter Molvær, Arve Henriksen och Mathias Eick för att nämna tre. Øiseth har just inget av Henriksens eteriska spel och bara lite smak för Molvers ambient/electronica. Kanske ligger hennes spel närmast Eick som det låter till exempel på Lars Danielssons Tarantella.
Framför allt är det en alldeles lysande solist, med en mycket fin ton och med en klang och stilbredd som inte alls för tankarna till Norge (utom när hon spelar gethorn förstås, vilket hon också gör här. Lyssna till det underbara titelspåret. Båda gethornsspåren är förresten mycket bra.).
Så har Øiseth också sett sig om i världen. Efter närmare tio år i Bohuslän Big Band gick hon sina egna vägar 1999, och har sedan dess turnerat och vistats i bland annat Sydafrika, Pakistan, Palestina, Tyskland, Jordanien, Japan och Kina.
Det här är en strålande skiva, med stor rymd och lite brådska.
Det är musik som får ta den tid den vill.