Milder, Ljungkvist, Landæus, Rundqvist, Augustson

Dela den här recensionen:

Den begåvade kompositören och trumpetaren Anders Garstedt gick bort alltför tidigt, 31 år ung år 2000. Garstedt föddes i Karlstad, studerade på Skurups folkhögskola, på Ackis och i USA. I många år var han medlem i Fredrik Norén Band, ofta ihop med Jonas Kullhammar som numera driver skivetiketten Moserobie och nu släpper denna hyllnings-cd till vännen och inspiratören Garstedt.
I sin omslagstext skriver Kullhammar att Garstedts många refuseringsbrev från Kulturrådet för bidrag till skivutgivning var en av orsakerna till att Kullhammar gav ut sitt debutalbum Salut alldeles på egen hand. Den skivan blev också starten för Moserobie och är tillägnad Anders Garstedt, som gick bort i cancer. Super G, som en av låtarna på den skivan heter.
På föreliggande cd framförs Garstedts kompositioner av musiker som alla varit medlemmar i hans kvintett. Tenor- och sopransaxofonisten Fredrik Ljungkvist (jo, han trakterar klarinetten också) brukade hoppa in för Joakim Milder i den sättningen. Här kompletterar de två skilda saxofonuttrycken varandra på ett fint vis.
Fredrik Rundqvist lirar trummor utan att blott agera metronom; inlyssnande och melodiskt. Han utgör något annat än bara en rytmsektion ihop med basisten Filip Augustson. Det är en suggestiv musik, med många överraskningar insprängda i alla låtbyggen. Pianisten Mathias Landæus fixar det hela galant och låter den klassiska musiken (anar vi Debussy?) möta jazzen på ett smidigt vis.
Gone for good heter en av låtarna som framförs. Anders Garstedt lär dock inte glömmas i första taget, att döma av den kärlek hans musikerkollegor uppvisar.