Die Hochstapler

Dela den här recensionen:

The Braxtornette project är ett försök att skapa egen musik med hjälp av Anthony Braxtons och Ornette Colemans kompositioner och angreppssätt, vilka alla blandas och skakas om här. Pierre Borel, med sin hantverksmässigt formade (snarare än laserskurna) och lätt beslöjade ton i altsaxen, låter varken som Braxton eller Coleman, och trumpetaren Louis Laurain är explosiv ungefär som Niklas Barnö. Hela kvartetten klingar däremot ibland så att du känner igen förebilderna, särskilt Braxtons kvartetter. Jag hör ekon av hans tidiga samarbeten med trombonisterna Ray Anderson och George Lewis. Antonio Borghinis böljande lättglidande spel på basen är det perfekta nätet för att projektet ska hålla samman lagom mycket, och Hannes Lingens trummor är trivsamt oväntade.
Gruppen kliver på redan plöjd mark, en del rätt nyplöjd. De har alltså ett rymligt rum att botanisera i, och ur det kända uppstår något nytt, något annat. Musiken kommer i fyra delar på två cd med två timmar och fem minuter speltid. Favoriterna del II och III frigör sig gradvis från del I:s mer traditionella blick på materialet, och i del IV spelar en dubbelkvartett som i Ornette Colemans Free jazz, Die Hochstapler (storsvindlarna) med Peeping Tom (smygtittarna). Allt sprudlar som glad kolsyra.