Bengt Hallberg

Dela den här recensionen:

Vi som satt framför teven på 1960-talet såg och hörde ofta Bengt Hallberg. Han fanns i bakgrunden som ackompanjatör eller orkesterledare. Alltid lågmäld, alltid med ett litet leende. Han spelade med alla, och det är inte alls en överdrift. Bengt Hallberg var unik i ordets bästa bemärkelse, med en musikalitet utöver de flestas. Han satte alltid melodin främst och han hade tusentals av dem i huvudet. Vid hans konserter fick publiken ofta önska, och han kunde alltid dem alla. Den här konserten i Västerlövsta kyrka kom att bli en av hans sista. Kanske kroppen var lite skröplig, men det är inget som hörs. Lekfullheten finns och det goda humöret med det lilla leendet. Jag citerar Jan Lundgren från skivfodralet där han citerar Quincy Jones: Bengt Hallberg var ett geni.