! Just nu upplever vår webbleverantör störningar som leder till långsammare svarstider på lira.se

Skivrecension

Att tolka ett ursprung Lira Gillar

Ingfrid Breie Nyhus

Slåttepiano

Skivbolag: LAB
Recenserad av: Gunder Wåhlberg
Publicerad: 7 apr 2016

Sök after den här artisten på...
Spotify iTunes YouTube

Dela den här recensionen:

Edvard Grieg var tidigt ute när han för mer än hundra år sedan i sitt opus Slåtter opus 72 förenade sitt intresse för traditionell folklig musik med sitt skapande som tonsättare. Från spelmannen Knut Dahle (1834-1921) inhämtade Grieg ett nedtecknat tidigt material på 17 låtar ur en repertoar spelad på hardangerfela som han överförde till piano och som publicerades 1903.
Detta numera välkända pianoverk har sedan dess framförts av pianister världen över. Den tidens transkribering av låtarna från hardingfela till noter
har vid en nutida översyn inte visat sig vara helt tillförlitliga. En granskning som utförts av Sven Nyhus och resulterat i hans justerade notationer.
Den klassiskt utbildade och innovativa pianisten Ingfrid Breie Nyhus, uppvuxen i den kända norska spelmansfamiljen Nyhus, har levt länge med den traditionella låttraditionen även om hennes instrument är pianot.
Hon är också välbekant med Griegslåtter som hon 2007 spelat in på Troldhaugen i de bearbetade versionerna. Då spelade också systern Åshild Breie Nyhus in samma material på hardingfela. På den soloskiva som Ingfrid Breie Nyhus nu ger ut återvänder hon till de 17 slåttarna i Opus 72. Dessa tolkar hon uppseendeväckande fritt och personligt i versioner som tar tillvara slåttarnas lokala särart och finstilta detaljer, det som formar musikens dialekt. Någon tyngd av traditionen finns inte i hennes spel som ger varje slått ett helt eget och nyskapat uttryck. I sitt pianospel fångar hon känsligt det speciella i slåttarnas karaktär, varje slått har sin egen puls och variation.
Ingfrid Breie Nyhus har en förmåga att med sin eleganta pianoteknik krusa och krydda dessa så att det blir möjligt att melodiskt skönja likheterna med ett hardingspel.
Det blir oviktigt att ge hennes skiva en viss genrebeteckning då hennes tolkningar omfattar mycket mer än igenkännbara folkmusikaliska vändningar. Skivan rymmer många influenser långt utanför ett konstmusikaliskt pianoidiom. I ett intimt och vackert utsmyckat musikaliskt universum vidgas den lilla värld av gamla slåttar där allt började.

Annonser