Atomic

Dela den här recensionen:

Efter sjutton år tillsammans kan man ha överseende med att en viss materialnötning skulle kunna inträda i ett band som förenar det skrivna med det improviserade på ett sånt inspirerat sätt som den svensk-norska kvintetten Atomic.
Ikke så. På nya skivan Six easy pieces slår den svensk-norska unionen till med ett tungt, tajt, lekfullt och idérikt album om sex originalkompostioner, jämnt fördelade mellan saxofonisten och klarinettisten Fredrik Ljungkvist och pianisten Håvard Wiik. Samspelet och konversationerna mellan de olika banddelarna är lika nyanserade som delikata. Man splittrar, syr samman, faller varandra i talet, bygger unisont, accentuerar och låter en solist undersöka tematiken i en hardbop för att ögonblicket senare lösa upp i femstämmig friform.
Ett Monkskt lekfullt allvar vilar över Ljungkvists kompositioner och de kontrasteras mot Wiiks ituklippta melodiska logik. Om man händelsevis glömt vilken fantastiskt märgfull trumpetare Magnus Broo är så är det bara att lyssna till Six easy pieces, som dessutom finns att få som trippel-cd med liveinspelningar – ren atomkraft, bortom all halveringstid.