Skivrecension

Shift
Jazz som vattenpolo

Logan Richardson

Shift

Skivbolag: Blue Note
Recenserad av: Ulf Johanson
Publicerad: 26 sep 2016

Dela den här recensionen:

Logan Richardson, altsaxofonist född i Kansas City och baserad sedan en tid i Paris gör med sitt tredje album också Blue Note-debut. Till detta ändamål har Richardson samlat en supergrupp med gitarristen Pat Metheny, pianisten Jason Moran och sällsynt tungt drivande paret Harish Raghavan, bas, och Nasheet Waits, trummor.
Man kan notera att det just är en grupp. Ingen spelare agerar gäst här. Sådant ror man inte iland om man inte både är en strålande instrumentalist och kompositör och en man vars musikaliska idé och vision är genomtänkt och klar. ”Check på det” tänkte den kräsne Metheny.
Och hur låter det då? Jodå, det är mycket bra. Det är musik som med sin intensitet kräver lyssnarens fulla uppmärksamhet. Elva Richardson-original och en spännande demontering av Bruno Mars-låten Locked out of heaven som får en mörkare ton.
Ett par minuter in i de här saftiga numren kan man hålla sig i melodins ledstång, sedan börjar det här vansinnigt spelskickliga bandet att utforska kompositionernas möjligheter.
Logan Richardson kan spela en varmt lyrisk altsax, men släpper gärna loss sin vildare sida. Inte minst kan han skräna och viska ömt i samma fras, hela tiden innovativt, långt från klichéerna.
Metheny får stor plats med sitt bländande spel och sin processade ton, och även om hans signum finns i varje detalj så tycker jag mig höra att han i frasering och vägval strävar efter att inte låta som soloartisten Pat Metheny.
I inledande Mind free tar Jason Moran över det solistiska uppdraget efter Richardson och Metheny, landar i en pianotriolagun, tar några lugna simtag och tittar på molnen innan Metheny åter kastar sig i och föreslår vattenpolo.


Fler recensioner

Annonser