Ljom

Dela den här recensionen:

Seterkauken, det vill säga den norska kulningen, har poppats, rockats och jazzats upp här och tur är väl det för en skiva med endast kulning funkar inte annat än som dokumentation, i det långa loppet. Den kraftfullhet med vilken detta sätt att kommunicera med sina djur ofta sker går tyvärr inte riktigt fram här men sättet att blanda moderna musikstilar och kulningen är mycket välgenomtänkt och spännande.
Eftersom detta är modern folkrock kan jag inte låta bli att koppla till legendariska norska folkrockbandet Folque men tack vare pianot och de lite mer akustiska och ibland lite jazziga tongångarna ser jag också likheter med exempelvis svenska Navarra.
Som sagt var en ganska stor genrebredd, men Kersti Kveli, som sjunger och kular, håller ihop den fint, möjligen hade hon kunnat ta i lite till. Som det är nu passar hennes röst bäst i de lugna låtarna. Med cello och klarinett bättrar Sivert Skavlan på Ljoms personliga stil. Lite mer rytmer än en koskälla hade inte varit fel emellanåt, men här finns låtar som Inga og Litj-Ingrid och den rockar fett. Och stillsamma Gudinne over Lurusneisa är lika vacker som sin titel.