Peter Burman Quartet

Dela den här recensionen:

Även om pianisten Peter Burman inte gjort en Texas så kan man undra varför det är drygt femton år sedan denne underfundige klangbyggare och improvisations-estet nu kommer med skiva under eget flagg. På nittiotalet kom ett par skivor i samarbete med bland andra Anders Jormin och tenorsaxofonisten Thomas Gustafsson. Med Q-marked tar Burman sin unga kvartett ut i en öppen sökande terräng som får mig att leta fram plattan American garage, med Lyle Mays och Pat Metheny som två ostoppbara naturkrafter tillsammans letande efter sitt uttryck. I Burmans garage finns en råyta som inte är fördefinierad utan friläggs i mötet med inte minst gitarristen Joel Fabiansson. Rakt in i det skira. Eller också har han skrivit ihop allt under den långa tiden. Det ligger öppet. Men det var på tiden att Peter Burman skaffade kvartett. En kvalitetsmärkt sådan.