Skivrecension

Planetary prince
Jazz

Cameron Graves

Planetary prince

Skivbolag: Mack Avenue
Recenserad av: Timo Kangas
Publicerad: 17 apr 2017

Dela den här recensionen:

Kamasi Washington-effekten. Ska vi kalla den så? Cameron Graves är i alla fall pianist i Kamasi Washingtons band tillika en av grundarna av Los Angeles-baserade musikkollektivet West Coast Get Down, så nog kan han dra nytta av Washingtons monumentala framgångar alltid. Kamraten Kamasi Washington spelar också tenorsaxofon på skivan.
Till skillnad från Washingtons så passande betitlade The epic från 2015 är emellertid Graves debutalbum aningen mer modest i längd. En enkel-cd får räcka och det kanske är rätt tänkt om Graves nu tänker fortsätta att bygga musiken på crescendo efter crescendo.
Under närmare åttio minuter tar pianisten, keyboardisten och kompositören Cameron Graves med oss på en musikalisk resa med ett kosmiskt perspektiv. Låttitlar som Satania our solar system och Andromeda pekar ut riktningen. Isle of love ska tydligen beskriva en fantasivärld långt däruppe, bebodd av kärleksvarelser som lever i harmoni. I Adam & Eve är soundet mer hektiskt men ändå lika imponerande skickligt, energiskt och samspelt som genom hela skivan.
Med sig har Cameron Graves välbekanta West Coast Get Down-kompisar som Ryan Porter på trombon, Stephen ”Thundercat” Bruner på bas (dock endast på två låtar), och Thundercats trummande bror Ronald Bruner, Jr. Alla spelar rasande säkert, inte minst huvudpersonen själv, som dessutom visar på sköna influenser inte bara från modaljazz utan även både från hiphopens rytmiska tänk och klassisk musik. McCoy Tyner, Stanley Clarke, Weather Report, Abdullah Ibrahim, The Roots, DJ Premier, death metal, prog rock, Chopin – det finns mycket under solen.
En del av de kosmiska influenserna kan härledas tlil Graves intresse för Urantiaboken, en två tusen sidor tjock och mystisk lunta med filosofiska, religiösa, vetenskapliga och kosmiska spörsmål som även inspirerade Karlheinz Stockhausen till hans 29 timmar långa operacykel Licht.
Hmmm, 29 timmar? Låter episkt. Få inga grandiosa idéer nu, Cameron Graves …


Fler recensioner

Annonser