Marius Neset

Dela den här recensionen:

Ibland får man för sig att 1980-talet var en kort medeltida återkomst, klädd i midjekorta kavajer och DX7-or. Ett slags helvetets förgård. Men, så var det ju inte. Riktigt. Och fler har upptäckt det. Den norska tenor- och sopransaxofonisten Marius Neset, till exempel, har hittat mycket gott i det där decenniet tänker jag under genomlyssningen av hans tredje soloalbum Pinball.
Efter GoldenXplosion 2011, Birds 2013 och samarbetet med Trondheim Jazz Orchestra, där Neset skrev originalkompositioner och arrangemangen för det välrenommerade storbandet, kommer nu Pinball, en genomkomponerad pärla med elegant och stundtals intrikat rytmskiffer som binds samman och öppnas upp av Marius Nesets och vibrafonisten Jim Harts röster.
Det är Michael Breckers och Mike Manieris Steps ahead med Pat Metheny Groups sena 1980-tal och så har Joe Zawinul och Jan Garbarek naturligtvis något finger med i det här spelet. Och trots pr-bilderna i rökdimma och svartvit målarrock är det omöjligt att inte falla för den 29-årige norrmannen, född i Bergen och uppväxt i en musiklärarfamilj där samtliga syskon spelar. Lillasyster Ingrid är flöjtist och spelar på tre av plattans tolv kompositioner där trumslagaren Anton Eger står som medkompositör på hälften. Referenserna finns där, men Marius Neset står på egna ben. Bergfast.