Penumbra Ensemble

Dela den här recensionen:

En ung manlig kvintett struttar fram längs en skumpigt kringelkrokig väg. De rör sig i nutiden och tempi varierar, men ligger nära promenadtakten. De dansar inte fram sensuellt, utan mer hoppsar till. Mollstämd ödslighet ibland, men ett stycke som Klee (Paul Klee tysk-schweizisk målare och grafiker) har en lättsam gångart i klara färger som vartefter blandas med en sårig saxofon blåst rakt på. Den återkommer vid flera tillfällen.
Musiken är skriven av elgitarristen Henrik Olsson och är melodisk modern jazz som experimenterar i närheten av nutida klanger som har puls och melodi, och huserar någonstans mellan de för all del inte särskilt besläktade danska Kostcirkeln och svenska Gul 3. Skulle kunna passa in i Häpnas katalog. En kammarklingande skiva på elgitarr, klarinetter, saxofoner, bas och trummor med en vänlig karusellkänsla på slutet (Melted rainbow). Originell opretentiös enkelhet på vinyl och för nedladdning.