Makross

Dela den här recensionen:

Malmöbandet Makross albumdebuterade 2012 med Det är inte så lätt. Nu är det dags för uppföljaren Kapitel 2 – Vilken lycka. Att bandet gillar gammal amerikansk jazz så långt bakåt som i Glenn Millers anda är tydlig. Speciellt i låtar som Ouäkblues. Men bandet har även en egen identitet, de kryddar nämligen den musikaliska anrättningen med en stor dos glädje och humor. Vilket inte känns så vanligt nuförtiden. Men välkommet är det.
Skivan börjar med den sprittande och gungande Nuke, som sätter an tonen väl. Något lugnare takter följer med låten Siggis. Men det svänger fortfarande och glädjen är tydlig. Skivan blandar lugnare låtar med sväng. Allt är instrumentalt och humorn lyser igenom, speciellt i låtar som Sebastien räddar julen. Sammanfattningsvis är Kapitel 2 – Vilken lycka ett av årets hittills största glädjepiller. Det går helt enkelt inte att vara på dåligt humör när Makross drar igång. Rekommenderas varmt. Nu ska jag söka reda på Makross första skiva också.