Skivrecension

I can be a clay snapper
Mer laidback än Laibach

Širom

I can be a clay snapper

Skivbolag: Tak:til/Glitterbeat
Recenserad av: Timo Kangas
Publicerad: 19 sep 2017

Dela den här recensionen:

Slovenska trion Širom har endast existerat sedan 2015 och har som modus operandi att de hittar på sin egen folkmusikmix. Många av de över dussinet olika instrumenten medlemmarna trakterar är tillverkade för hand, och varvas med vanliga och ovanliga instrument som banjo, balafon, fiol, kalimba, ukulele och en turkisk oud-liknande cümbüs. Polyfona påhitt kan med lätthet varvas med psykedeliska sejourer. De kan improvisera kring såväl reell som framfantiserad folkmusik, filtrera dessa genom medlemmarnas rockrötter och sprinkla det hela med några flarn klassisk musik. Širom verkar inte bry sig nämnvärt om vilket fack trion råkar hamna i, om det nu ens finns något existerande fack som skulle kunna härbärgera en dylik bastard.
Tyska skivbolaget Glitterhouses ”global sounds” systeretikett Glitterbeat har i sin tur startat en tämligen ny underetikett vid namn Tak:til som nu släpper Široms andra album. Trion består av två manliga och en kvinnlig medlem och de härstammar från Prekmurje, Karst-platån samt Tolmin-området. Samtliga är verksamma även i en bunt andra bandkonstellationer. Som Širom skapar de en musik som är lika mycket eftertänksam, inkännande och kontemplativ som mer direkt och rentav dansant i sin framtoning. Širom är dock ständigt mer laidback än landsmännen i Laibach.
Det är fascinerande stämningar som målas upp av denna inspirerade trio. Širom har även gjort en 35 minuter lång film, Memoryscapes, som ligger ute på Youtube och är väl värd att leta upp.


Fler recensioner

Annonser