Kris Bowers

Dela den här recensionen:

På omslaget sitter låtskrivaren och pianisten Kris Bowers och tittar drömskt mot fjärran. Framför honom ligger några böcker, en synt i mixerbordstil, plus en keyboard. Alla viktiga ingredienser för att skapa ett rätt häpnadsväckande debutalbum. Artisten visar sig nämligen ha en rätt egen musik på agendan, som framförs självsäkert av en sextett där hans piano, fender rhodes och syntar ofta står i centrum.
Jazzen han skapar är av absolut nutida snitt, uppblandad med rock, pop och soul till något som ändå omisskännligt i första hand är jazz. Rytmerna från trummor och bas är ofta rakare, ibland med inspiration från elektronisk musik, men lika varierad som jazzlyssnaren är van vid. Samtidigt ett pianospel som känns väl förankrat i jazztraditionen, vilket även gäller de båda saxofonisterna. Här och var loopas det och soundet är helt nutida, med en både varm och klar ljudbild.
På några spår finns mjukt soulpoppig sång, på andra en obändig färd framåt med stor tyngd. Det har tagit några lyssningar att ta till mig Kris Bowers musik. Men skivan har vuxit och det finns tillräckligt mycket makalös musik för att varmt rekommendera skivan.