Flocken

Dela den här recensionen:

Kvintetten Flocken och dess kompositör, sopransaxofonisten Ida Gillner, hämtar inspiration från klezmer, jazz, svensk folkmusik och andra genrer och låter dem mötas i gruppens egen tappning på denna debut-ep. Visserligen innehåller den bara fem låtar men dessa är så långa att skivan med sina 39 minuter är längre än vissa fullängdsalbum. Musiken får verkligen utrymme att sträcka ut sig och låta sig utforskas.
I fronten spelar Gillners sopran och Malin Wättrings tenorsax melodierna ömsom i parallella oktaver, ömsom slingrande på varsitt håll. Trummisen Anna Lund, Fredrik Brändström på dragspel/piano och kontrabasisten Donovan von Martens är svängiga som få, oavsett om musiken går i ösig elvatakt eller är en högst avig polska. Dessutom är Flocken stundtals oerhört tunga. Låten Plattfisken med sina tio minuter och mycket långsamma tempo känns i sina tyngre partier närmast som ett slags folkjazzens motsvarighet till doom metal.