Skivrecension

Finest piano spices
Pianojazz på cd+dvd

Rune Öfwerman

Finest piano spices

Skivbolag: Gazell Records
Recenserad av: Timo Kangas
Publicerad: 25 jan 2016

Dela den här recensionen:

Så passande att Rune Öfwerman föddes på självaste julafton 1932, med tanke på alla de presenter han skänkt jazzpubliken genom åren. Detta är ett tjockt, mjukt paket. En utvikbar digipack som rymmer en cd med ett urval av pianisten och skivproducentens inspelningar genom åren, varav en jamsession är tidigare outgiven. Inspelningarna är från studior, konserthallar och bibliotek. Från debutinspelningen med Lars Gullin Quartet från 1952 till en sentimental favoritschlager med återupplivade Rune Öfwerman Trio från 2000.
Det mesta härstammar från åren 1952-1961, med spridda nedslag i 1965, 1977 (en Glenn Miller från året då Öfwerman återvände till jazzen efter många år i populärmusikens virvlar), 1978 och så 2000 då. Till musiken serveras initierade men kortfattade fakta om inspelningarna i det fyrsidiga cd-insticket.
Bland låtarna finns amerikanska standards, en av de första svenska stereoinspelningarna, en låt med en dansk gospelkör, en jazzvals och filmmusik från en Hasse Ekman-rulle. En lustig detalj är att spår nummer två heter Kief. Det var tenorsaxofonisten och jazzskribenten Carl-Erik ”Cool-Erik” Lindgren som döpte låten efter en syftning på ”jazztobak”; en exotisk modernitet i svenska jazzkretsar 1952.
Den medföljande dvd:n rymmer dokumentären Rune Öfwerman – musikanten, som Lennart Wetterholm gjort tillsammans med huvudpersonen. Ett fint dokument där vi får följa Öfwerman till Adolf Fredriks, Nalen, huset i La Garde-Freinet i sydöstra Frankrike och andra viktiga platser i hans liv.
Rune Öfwerman berättar om gångna tider och vi får möta musikervänner som Georg Riedel (som var med i hans allra första jazzband), Charlie Norman, sambon Britt Damberg, skivbolagsbossen Marshall Chess och Brasiliens kulturminister Gilberto Gil. Det nya materialet varvas med ett rikt arkivmaterial med Chet Baker, Sivuca, exfrun Sylvia Vrethammar, Zoot Sims, Benny Carter, Toots Thielemans, Kalle Sändare och andra nära musikerkollegor till Öfwerman.
Det är en lättsam men ambitiös dokumentär som klockar in under 50 minuter. Ett hedervärt minnesporträtt över en av svensk jazz verkliga storheter som gick ur tiden 13 december 2013.


Fler recensioner

Annonser