Girls in Airports

Dela den här recensionen:

Fables är namnet på danska Girls in Airports fjärde album. Kvintetten (som trots sitt namn inte innehåller några kvinnliga medlemmar) spelar en modern, studioproducerad jazz som, via tydliga släktskap med grupper som Múm och Efterklang, samt elektroniska jazzpionjärer som Arve Henriksen, närmar sig vad vissa kanske skulle kalla postjazz – en jazz som med hjälp av den elektroniska musikens alla möjligheter söker nya marker när det kommer till groove och klang, och ofta med en viss försmak för flytande, successiva, nästan omärkbara övergångar från en del till en annan.
Men till skillnad från andra grupper i genren har Girls in Airports ljudbild inte riktigt samma mörka, dubinfluerade sound som till exempel brittiska Polar Bear, utan snarare en mer skandinavisk och öppen atmosfär, full av ljus. Den uppehålls inte minst av hur det akustiska från saxofonen – ofta kärv och guttural – och de rena och klara slagverksarrangemangen, tydligt står sida vid sida med alla effekter och syntetiska klangmattor.
Fables är en fin, mycket stämningsfull och omväxlande skiva: ibland svävande, ibland tung och beatig. Det innovativa slagverkets utforskande av material – av trä och metall av olika slag – ger skivan en naturlig och minimalistisk botten som fint står i kontrast till alla ljudmattor, vilket samtidigt ger skivan en egen prägel.