Bugge Wesseltoft

Dela den här recensionen:

Inom jazzen är standards en viktig och livaktig källa att ösa ur och förhålla sig till. Standardrepertoaren består bland annat av svunna tiders örhängen, kända melodier som inkorporerats i jazzen och numer kanske främst förknippas med just jazz. Bugge Wesseltoft tolkar på sin nya solopianoskiva huvudsakligen låtar som de flesta av oss känner till, fast från pop- och rockmusiken, en slags samtida standards, såsom Bridge over troubled water, Blowin’ in the wind, Angie och Let it be, för att nämna några. Han har samma fria förhållningssätt till låtarna, som andra jazzmusiker har till standardrepertoaren. Låtarna bildar utgångspunkten för improvisationer och förvandlas i pianistens händer till en alldeles egen musik. Han har tidigare visat sig vara en mästare på att dekonstruera låtar på tidigare soloskivor, ibland med viss hjälp av elektronik. På Everybody loves angels hörs ett kontemplativt och sparsmakat spel, inspirerat av naturen och den känsla av vördnad för livet som en djup naturupplevelse kan ge. Skivan är inspelad i Norges största träkyrka, Lofotkatedralen, där naturen finns runtomkring. Bugge Wesseltoft skapar en musik att återkomma till många gånger, en oas i det ständiga brus som omger oss.