! Just nu upplever vår webbleverantör störningar som leder till långsammare svarstider på lira.se

Skivrecension

Poesijazz

Natalia Mateo

De profundis

Skivbolag: Act/Naxos
Recenserad av: Leif Carlsson
Publicerad: 1 maj 2017

Sök after den här artisten på...
Spotify iTunes YouTube

Dela den här recensionen:

Den Warszawafödda men numera Berlinboende Natalia Mateo för in en fläkt av polsk tungviktskultur från 1960-talet när Ewa Demarczyk stod på de poetiska sångbarrikaderna. Kanske överord, men här finns förutom egna texter och egen musik stycken av William Blake, Krzysztof Komeda, Bulat Okudzawa och François Villon. Och så en folkvisa. Och en originellt arrangerad och ganska torr tolkning av Dolly Partons/Whitney Houstons annars tårblöta I will always love you, men den hamnar vid sidan av. Lite spretigt och ojämnt program, men jag gillar attityden och pretentionerna.
Komplexa musikstycken framförda precist och med skärpa av ett reguljärt band, med Natalia Mateos klara och obändiga röst, en elgitarr som kvickt prickar in välsvarvade toner, ett piano med distinkta och lite oväntade nedslag på tangenterna, elbas och trummor. På skivan är de förstärkta av en känsligt väsande, ljus och vibratofri saxofon.
Dziwny jest ten swiat, Konstig är denna världen av Czeslaw Niemen, kryper nära inpå, och avslutande Bön av Okudzawa/Villon höjer nivån. Konst är på allvar.

Annonser