! Just nu upplever vår webbleverantör störningar som leder till långsammare svarstider på lira.se

Skivrecension

Swe-Danish akustisk folkrock Lira Gillar

Bragr

Danmarkar’n

Skivbolag: GO’ Danish Folk Music
Recenserad av: Bengt Edqvist
Publicerad: 13 nov 2016

Sök after den här artisten på...
Spotify iTunes YouTube

Dela den här recensionen:

Det borde inte bara vara Ullevistjärnor förunnat att få varje låt på en konsert eller skiva bedömd, var och en för sig. Nio så här sköna låtar som samtliga klarar av att stå på egna ben förtjänar en noggrannare genomgång. Så: 1, 2, 3, 4, 5 som inräkningen till inledande titellåten lyder, här är mina helt genompositiva synpunkter: Inledande titellåten Danmarkar’n är verkligen en god representant för hela skivan, snygg melodi från Uppland med trions solist Perry Stenbäck på nyckelharpa. Svängigt och finessrikt komp med Jesper Frost Bylling på bandlös akustisk bas och Christine Dueholm på slagverk, helt igenom väl genomtänkt sådant. Mer svängigt dansant än så här kan nästan inte tre-fjärdedelstakt på nyckelharpa bli, enligt undertecknad.
Följande slängpolska, en gång nedtecknad av organisten Mats Wesslén och spridd via Byss-Kalle, har ett snyggt och på sextondelen lagom långt och utomordentlig vackert bassolo som förgyller. Och Dueholms enstaka cymbalinfall är perfekt tajmade. Andakten av mäster Sahlström drar ner tempot rejält. Stycket är luftigt som ett fjädermoln men även bitvis tungt som ett åskdito i juli. I några av låtarna ingår sång, framförallt i Bröllopsfesten. Dueholm har en sångröst som är ordinär men tillsammans med Stenbäcks och Frost Byllings stämmor ger det Swe-Danes-vibbar. Lägg på ett egentligen ganska okomplicerat gitarrsolo låten inte kunnat vara utan och det blir till en av skivans bästa låtar.
Hjortingens polska spelas på gitarr och med lite mandolintremolo och fin trio-doa-kör på slutet. Peter Puma Hedlunds Tidlösa valsen/Jiggen är inledningsvis mjuk och stilla och slidegitarren gifter sig med nyckelharpan som wienerbrød med chokolade, innan jiggen drar igång med ett inte alls för långt slagverkssolo. Danska Knud Jepsen’s Vals har egentligen bara ett nästan schlageraktigt tonartsbyte som enda finess men det räcker gott ihop med en enkel och fin melodi, det vet varenda svensktoppsfantast.
Avslutande Klarälvspolkan är skivans A day in the life. Slutar ypperligt med melodin på en stilla mungiga. Årets svensk-danska skiva.

Annonser