1982

Dela den här recensionen:

Mina norska favoritimprovisatörer 1982 firar tioårsjubileum genom att släppa sitt nya album, det första på sex år utan gästmusiker. Trion har denna gång spelat in i en kyrka i stället för en studio, vilket ger Sigbjørn Apeland möjlighet att byta ut sin tramporgel mot den mäktiga kyrkorgeln. Gruppen låter dock som tidigare sina fria improvisationer sakta växa fram, med sköra klanger på Nils Øklands hardingfela och fiol och mattor av djup orgelbas. Trummisen Øyvind Skarbø mullrar ibland på en puka, skramlar med metallföremål eller hittar ett mjukt groove och håller sig till det.
Musiken är vacker, dynamisk och mycket personlig. Med sin bakgrund inte bara inom jazz utan också folkmusik och konstmusik har 1982 en särpräglad stil, och de håller sig oftast till svagare ljudstyrkor, något som får lyssnaren att vara än mer uppmärksam. Och det lönar det sig att vara, för Chromola är en klanglig upptäcksfärd som det är en ynnest att få följa med på!