Skivrecension

Borderlands / Into the staring town
Rätt fritt med skyddsnät och risk för fritt fall Lira Gillar

Borderlands / Into the staring town

Skivbolag: Disorder / Creative Sources
Recenserad av: Leif Carlsson
Publicerad: 10 apr 2016

Dela den här recensionen:

Första låten på kvartettskivan, Sisters, brothers, here’s another, börjar som klassisk energisk friformjazz, för att mitt i göra tvärstopp och leverera det mest lyriska parti man kan tänka sig. Därifrån arbetar sig musikerna vidare genom att lyssna till varandra i ett vidsträckt öppet gränsland, där inget är riktigt givet och en vacker klang tillåten. Helt fri är inte musiken, några ramar har Lisa Ullén ställt upp och man kan lätt ana en gemensam grundsyn i botten. Här märks till exempel ingen positionering, inga försök att dominera på någon annans bekostnad. De har utvecklat en metod att samarbeta helt enkelt, i praktiken inte alltid så enkelt. Då spelarna träder fram sker det som en fördjupning eller riktningsändring i musiken. Instrumenten är igenkännbara men musiken saknar traditionella meloditeman och solon. Your dreams, or mine är eviga längtande drömmar. I Waiting room ticke-tackar tiden och tar obekymrade skutt, i Room full of tunes myllrar små melodier som hakar i varandra och kommer och går.
Lisa Ullén Quartet har funnits i åtminstone tio år, med i stort samma sättning, Lisa Ullén piano, Mats Äleklint trombon och elektronik, Nils Ölmedal basfiol (i början Ulf Åkerhielm) och Andreas Axelsson trummor. Mötet med Torsten Muller på basfiol är mer som det brukar inom fri impro. Ett förutsättningslöst möte och vi får höra vad som hände just då. Musiken är kantigare, spelarna rör sig på okänd mark och lyssnaren får spänna öronen. På sätt och vis är det en konventionell (!) fri improskiva. Den är klart spännande, musikerna är laddade, mycket händer och amplituden är stor, liksom detaljeringen påfallande noggrann. När tryggheten infunnit sig, kan även denna skiva gunga lättsamt då och då. Hur den låter kan man inte riktigt veta innan, och även om jag inte är förvånad är det en överraskning. Den mer långlinjiga kvartettskivan överraskar genom sin melodiösa uppfinningsrikedom och sin lyhördhet – och genom vad man kan uppnå med ett fungerande trygghetssystem.

  • -->

    Fler recensioner

    Annonser