Quinn Bachand’s Brishen

Dela den här recensionen:

Kanadensaren Quinn Bachand är lite som om han vore född i fel tid.  Han är 22 år nu men intresserar sig föga för pop, indie med mera. Nej för honom är det ”den gamla goda tiden” som gäller. Tradjazz, gypsy swing, smöriga hawaiiklingande serenader från femtiotalet. Förebilderna är bland andra Django Reinhardt, Bobby Vinton och Brenda Lee. Det var tider när en kärleksballad kunde vara hur banal som helst utan att någon tyckte det var töntigt. Han tar stilsäkert in allt som är kännetecknande för den tidens musik och gör den ny igen. Senaste skivan Blue Verdun innehåller enbart eget material. Den låter som en gammal radioinspelning men visst hörs det att ny teknik används. Trots sin unga ålder har han kammat hem många fina priser och utmärkelser och har kallats underbarn och virtuos. Han spelar gitarr, banjo, lapsteel, fiol och sjunger. Och tillsammans med sitt band, med bland annat klarinett och ståbas, skapar de en härligt gammaldags atmosfär. Och förresten, tillägget Brishen är ett ord som är romani och betyder ”den som kommer med stormen”.