Thomas Clausen

Dela den här recensionen:

Senast man kunde läsa om den danske pianisten Thomas Clausen i Lira var i samband med Morning … dreaming tillsammans med Steve Swallow. Nu är han tillbaka med en rykande platta med Tomas Franck på saxofon, Jesper Lundgaard på bas och ingen mindre än Billy Hart bakom trummorna. Blue rain är inspelad i Köpenhamn som avslut på den turné som kvartetten genomförde 2014. Inspelningarna är enbart förstatagningar och gör klart redan vid första genomlyssning att det här är en skiva att räkna med. Fantastiskt spel som flödar av ett liv och en spontanitet som man annars kanske enbart kan erfara live om man har tur.
Låtarna är alla originalkompositioner signerade Clausen förutom två: Duke Ellingtons kanske finaste låt, Prelude to a kiss, strålande framförd i duoversion mellan Clausen och Franck, samt Cecilia Heicks Spring is a promise of fall som hon även är med och sjunger på.
Titlarna på Clausens spår får en dock att fundera lite. Kritikern blir genast detektiv. Blue rain – låter inte den titeln väldigt lik Coltranes gamla dänga Blue trane? Leaves och Things you are, är de inte ekon av två andra välkända standards, Autumn leaves och All the things you are? Och Punk Monk kan väl ändå inte syfta till något annan än herr Thelonious och Blue Monk?
Slump eller inte. Blue rain är en härligt melodisk skiva som känns både ny och gammal på ett sådant sätt som självklara skivor gör oavsett när de kommer. Det är långa låtar, sällan kortare än 9-10 minuter, i ständig förändring. Levande som livet självt. Jazz när den är som jazzigast, när den är som bäst.