Beth Hart

Dela den här recensionen:

Beth Hart slog igenom för femton år sedan med låten LA song som blev en stor radiohit. Då låg hon i mainstream-rockens mittfåra. Men mycket har hänt sedan dess.
Det är bara hennes egna låtar den här gången och mycket av det hon sjunger om är självupplevt. Hennes eget turbulenta liv, präglat av missbruk och psykisk sjukdom, återspeglas i rösten och låtarna och ger dem en stark närvaro.
Nu har hon gått mot en mer utpräglad blues – en följd av samarbetet med bluesgitarristen Joe Bonamassa som lyser igenom på den här skivan.
Hennes signum är den kraftfulla och smärtfyllda rösten, och hon har ofta jämförts med Janis Joplin.
Låten Tell her you belong to me är som ett eko av Etta James bluesklassiker I’d rather go blind, en låt som blev något av ett paradnummer i Harts samarbete med Bonamassa.
Vad som är nytt för Beth Hart är de mer souliga inslagen med uppbackning av en tung blåssektion. Men här finns också några pianoballader som känns som upprepningar från tidigare skivor.
Better than home är trots det en av Beth Harts bättre skivor. Den är starkare och mer mångfacetterad än det mesta hon gjort tidigare och har potentialen att både tilltala gamla fans och ge henne nya.