SonDeSeu

Dela den här recensionen:

SonDeSeu, Vigos kommunala musikskolas folkorkester – Galiciens första och en av Europas största – består av drygt sextio musiker indelade i sektionerna bouzoukis, fioler, harpor, requintas, slagverk, ståbas, sång, säckpipor (gaitas) och vevliror. Orkestern bildades för 17 år sedan av Rodrigo Romaní (tidigare Milladoiro) för att ta del av, omskapa och förnya den muntliga tradition som har förmedlat Galiciens sånger och melodier från musiker till musiker från generation till generation.
Beiralúa, SonDeSeus femte album, skiljer sig från de tidigare i det att materialet i endast ett fall är traditionellt. För kompositionerna svarar Rodrigo Romaní själv samt andra profiler från den galiciska folkrevivaln, som Quico Comesaña och Anxo Pintos (båda tidigare i Berrogüetto). De traditionella galiciska dansrytmerna, gracefullt långsamma och spänstigt snabba, böljar och flödar ur högtalarna med en imaginär sälta, en livsbejakande stolthet och ett starkt vemod.
Mestadels låter SonDeSeu mer som en kammarensemble än som en sextio man stark orkester. Det är egentligen bara de femton personerna i kören som tydligt framstår som flerstämmig. Milladoiro skapade blåkopian för en stor del av den galiciska revivaln och följaktligen för flera spår tankarna till dessa stilbildare; inte minst på Romanís Aire de Berducido, som är direkt hämtad från Milladoiros repertoar. Skivans största behållning är Anxo Pintos nitton minuter och tio satser långa tondikt, tillägnad San Martiño, den sydligaste av tre öar i ögruppen Cíes, utanför Galiciens kust, väster om Vigo; Ptolemaios lär ha kallat ögruppen Gudarnas öar. Det är nästan att man kan höra det.