! Just nu upplever vår webbleverantör störningar som leder till långsammare svarstider på lira.se

Skivrecension

Annorlunda storband Lira Gillar

Don Ellis

Autumn

Skivbolag: Five Four
Recenserad av: Lars Fahlin
Publicerad: 19 jun 2013

Sök after den här artisten på...
Spotify iTunes YouTube

Dela den här recensionen:

Don Ellis (1934-1978) var en storbandsledare, trumpetare och visionär med en stor musikalisk nyfikenhet. Hans trumpet var gjuten i ett enda stycke och hade extra valv, så att han kunde spela kvartstoner. Men han är kanske främst känd för filmmusiken till French Connection. Och sin förkärlek för udda taktarter.
Den nyligen ommastrade Autumn, från 1968, är ett lysande exempel på Ellis framsynthet och experimentlusta. Inledande Variations for trumpet, i sex delar, börjar och slutar med närmast klassiska ambitioner. De mellanliggande delarna (i 5/4, 9/4, 7/4 och 32/8) presenterar ett inspirerat band på topp som tydligt njuter av att spränga musikaliska gränser och konventioner.
Scratt and Fluggs är en paradoxal bagatell, som musik till en stumfilmskomedi, i 5/4-takt och med både spikpiano och banjo. Pussy wiggle stomp, soul-full western-saloon-party-dänga i 7/4-takt, innehåller ett lysande trumpetsolo av Ellis och nästan fler falska slut än Glenn Millers In the mood.
KC Blues är skivans mest normala spår, om man kan kalla något normalt som bygger på ett klassiskt Charlie Parker-solo, medan Child of ecstasy blandar västerländska och österländska influenser.
Autumn avslutas med en våldsam och vildsint konsertversion av femtaktaren Indian lady, med två härliga solodueller (saxofoner respektive trummor), där både bandet och  dess ledare är i sitt esse vad gäller teknik, känsla och sinne för humor.

Annonser