Iro Haarla

Dela den här recensionen:

Norrlandsoperans symfoniorkester gav Iro Haarla i uppdrag att komponera en svit för orkester och jazzkvintett. Det blev till en fyrdelad svit som ska reflektera tiden mellan det att månen går ner och solen går upp, brytningstiden mellan mörker och ljus.
Det är en ofta suggestiv musik som Iro Haarla skapat tillsammans med orkestern och kvintetten, där hon själv spelar piano och harpa. Därutöver hörs uttrycksfulla blåsinsatser från Trygve Seim på saxofon och Hayden Powell på trumpet.
För de rätt flytande rytmerna står Ulf Krokfors på kontrabas och Mika Kallio på trummor och slagverk. Rytmen mer som skeenden än som markerad fyrtakt, här är det klanger och konvulsioner som frammanar bilder och känslor, inte alltid av det angenäma slaget. Spänningar och mörka stämningar som ökar i intensitet innan ljuset bryter in. Orkester och jazzkvintett är sällsynt sammanvävda och integrerade med varandra, de blir till en enhet som tillsammans gestaltar de nattliga berättelser kompositören skapat. En filmisk musik som inkluderar en hel del dissonanser, som löses upp till en ny bildserie, närmare ljuset. Ibland i en tvärflöjt med stråkar, andra gånger hos en ensam sopransaxofon.