Monsieur Doumani

Dela den här recensionen:

Den cypriotiska trions andra album blev en internationell succé härom året, och här på uppföljaren fortsätter de med sin säregna stil. Den huvudsakliga låtskrivaren och sångaren Antonis Antoniou spelar det lilla stränginstrumentet tzouras, vars diskantiga klang präglar de flesta melodierna, Angelos Ionas nylongitarr står för kompet, och Demetris Yiasemides trombon är det udda inslaget som spelar både melodifraser och basriff. Här och där finns subtila elektroniska effekter, och när Antoniou i en låt distar sin tzouras låter den plötsligt oerhört bluesig. Variationen på skivan är faktiskt häpnadsväckande, särskilt med tanke på att det allra mesta framförs med bara tre instrument och lika många röster. Det vokala är centralt i gruppens låtar, och stämsången är riktigt snygg. Som för att poängtera detta görs den avslutande sången även i en bonusversion, framförd a cappella av en kör på ett helt magnifikt sätt.