Skivrecension

An ancient observer
Soloklaviaturer – mest

Tigran Hamasyan

An ancient observer

Skivbolag: Nonesuch/Warner
Recenserad av: Timo Kangas
Publicerad: 14 jun 2017

Dela den här recensionen:

Den armeniske pianisten Tigran Hamasyan har blivit ett namn att räkna med i musikvärlden på senare år. Armenisk folkmusik, jazz, Bach, minimalism, electronica och svenska tungrockarna Meshuggah är bara några av alla de trådar som Tigran Hamasyan spinner samman i sin musik. Efter två varierade album på ECM-etiketten – ett med armenisk sakral musik och ett annat där armeniern improviserar ihop med norrmännen Jan Bang, Arve Henriksen och Eivind Aarset – är han nu tillbaka med ett regelrätt album i eget namn, på anrika bolaget Nonesuch.
Till skillnad från albumet Mockroot, som kom 2015, är de värsta kantigheterna bortslipade här, till förmån för Tigran Hamasyans mer intima ådra. På An ancient observer tillåter sig Hamasyan att låta piano, syntar och Fender Rhodes att tala. Förstärkta med effekter och lager-på-lager-röster. Det omtalade musikaliska underbarnet har gjort en skiva där det melodiska och modala står i fokus, och överlag är allt lugnare och behagligare, även om det finns hiphoppiga influenser och nog så påträngande partier på sina håll. Allt material är egenkomponerat över de senaste tre-fyra åren, men två av styckena baseras på armeniska folkmelodier. Pianisten har tillbringat mycken tid i sitt fädernesland, där han åter bor, och insupit ny inspiration.
Av musiken att döma har han agerat helt rätt. Tigran Hamasyan har hittat hem, särskilt till mig.


Fler recensioner

Annonser