Count Basie & His Orchestra

Dela den här recensionen:

Vem sa att Count Basie var som en nedsutten soffa? För evigt hopplöst fast i den hårdföra swingens rakt dansanta turer! En leverantör av idel dans- och bruksmusik för sin tid. Afrique, arrangerad och dirigerad (säger man så?) av Oliver Nelson, gör slarvsylta av den sortens ihärdiga fördomar. Jo, visst finns här ett solitt fundament av swing, men allt annat är precis vad som helst utom just nedsuttet. Snarare är det aktuellt, påstridigt, alert, modernt, gränsöverskridande, nydanande … för sin tid, det vill säga det tidiga 1970-talet. Men inte bara det, den väl sammanhållna Afrique är också märkligt fräsch för det världsvana 2010-talet! Oliver Nelson har skrivit det mesta, men två i sammanhanget udda namn sticker ut: Albert Ayler står för Love flower och Pharoah Sanders för Japan. Allt hanterar Count Basie & His Orchestra med exempellös spellust, attack och snärt! Faktiskt fuckin’ makalöst!