Redaktionsbloggen

Harmonisk helkväll med extra altcountry

18 sep 2016

The Jayhawks och Karl Blau
Nalen, Stockholm, torsdag 15 september 2016

Uppvärmaren Karl Blau är en countrysångare med indierockig bakgrund från Anacortes, Washington, som tidigare verkat i det fördolda. Bland annat har Blau länge haft en rätt spejsad prenumerationsservice för musik, kallad Kelp Lunacy Advanced Plagiarism Society, och så har han hörts bakom artister som Laura Veirs.

Det senaste året har hans karriär tagit fart på ett annat sätt. Tidigare i år släpptes albumet Introducing Karl Blau på Laura Veirs bolag Raven Marching Band och det har tagits emot väl av både kritiker och lyssnare. Blau gjuter, till synes med lätthet, nytt liv i ett knippe Nashville-klassiker från 1960- och 1970-talen.

Det är den där rösten som gör det, den har så mycket känsla i sig. Tillsammans med arrangemangen träder sånger som To love somebody (Bee Gees), Fallin’ rain (Link Wray) och den nästan sönderspelade If I needed you (Townes Van Zandt) fram i ny dager. Live kompas han smidigt och träffande av ett dynamiskt band – hälften av dem bär cowboyhattar – och fokuserar på detta senaste album. Att han gör det så oforcerat och med en inkännande sångröst höjer standarden skyhögt över något simpelt coverband.

Kvällens huvudakt har även den en rik låtskatt att ösa ur. Det är alltför lätt att glömma hur mycket starkt låtmaterial altcountry-pionjärerna The Jayhawks ligger inne med. De tappade en av sina viktigaste medlemmar, Mark Olson, ganska tidigt i karriären. För några år sedan återkom han till bandet för ett album och ett turnerande som även förde dem till Way Out West 2011. Strax därpå lämnade dock Olson bandet igen.

På årets album Paging Mr Proust gör dock The Jayhawks tydliga försök att variera sig och – nåja – experimentera en aning. Gruppens patenterat harmoniska och stämsångsflytande melodier behagar och smeker medhårs, men där finns också en bitterljuv melankoli som torde smälta den hårdaste cynikers hjärta.

Den här kvällen, i den vackra inramningen på anrika Nalen, kommer The Jayhawks alla kvaliteter verkligen till sin rätt. Det klickar, det stämmer. Från de gamla slagnumren som Blue och I’d run away till Quiet corners & empty spaces, som inleder nya skivan.

The Jayhawks klarar sig bra även utan Mark Olson.

Timo Kangas


Fler recensioner

Annonser