Redaktionsbloggen

Tidernas viktigaste svenska folkmusikskivor plats 81-90

<– PLATSERNA 71-80

82-Unga dalaspelmaen webb
81 Diverse artister

Unga Dalaspelmän (Caprice 1974)
18 unga spelmän inspelade 1974 i hemmiljö eller på Dalarnas museum i Falun med en Nagra. Påfallande många kom att bli tongivande i landskapet ända fram till nu och skivan är en av de bäst säljande spelmansskivorna genom tiderna. Modellen fick avnämare i Södra Sverige, Värmland, Uppland, Hälsingland, Österbotten, Åboland och Åland.
Thomas Fahlander

83-kongero_bakvanda_varlden_DIS010_frontpage webb
82 Kongero

Bakvända världen (Dimma Sweden 2011)
Den vokala folkmusiken lever och har hälsan, vilket bevisas av akter som Kraja, Irmelin och Åkervinda. Bland dessa tillhör kvartetten Kongero de som når ut mest. Berättande texter, ihopslingrande stämmor, glimrande arrangemang, sprudlande sekvenser och arkeologisk nitiskhet. De unga kvinnorna i Kongero skapar vacker musik men kan också vara humoristiska, som i den ordlösa Berglåt’n, eller när de skickar en blinkning till vokalgruppkändisarna The Real Group i The real reel.
Timo Kangas

84-Simbi Voudou beat
83 Simbi

Vodou beat (Imogena 1992)
I över trettio år har Göteborgsbaserade Simbi spridit haitisk musik med läcker stämsång på kreol. Redan på denna debut visar Simbi att de studerat mizik rasinn och vodou på nära håll i Port-au-Prince och långt ute på den haitiska landsbygden. ”Dom blåögda haitierna” blandar även in lite afrofunk, jazz, västafrikansk pop och karibisk dansmusik. Medlemmarna har hörts i Östblocket, Trio Samara och Räfven, men i Simbi är de förbannat unika.
Timo Kangas

85-Den Flygande Bokrullen
84 Den Flygande Bokrullen

20th century klezmer (Arko 1998)
Det börjar med en felspelning, sedan är festen igång. Fem Uppsala­killar i vita skjortor och svarta slipsar hyllar den judiska klezmermusiken genom att spela den så snabbt och vilt som det bara går. ”Det viktiga är känslan, det får inte bli för snyggt”, har de själva sagt. Den målsättningen uppfyller de med råge med de här 17 smällkaramellerna. Musik med soul. Uppföljaren Tarrschwein är nästan lika bra.
Magnus Säll

86-Magnus Per85 Magnus Bäckström & Per Gudmundson
Låtarna lever – Folkmusik från Rättvik och Ore (Giga 1976)
Liras grundare, i dag förvaltningschef på Kultur i Väst, tar plats tillsammans med Per Gudmundson, numera på Folkmusikens Hus i Rättvik.
”Låtarna lever var en groddpotatis som blev Folkmusiksveriges pacemaker. Förresten … det var jävligt bra spel, jävligt bra ljud, jävligt bra låtar, jävligt snyggt skivomslag, jävligt unga grabbar och de körde hela grejen själva.” skriver Thomas Fahlander.
Patrik Lindgren
LÄS MER: Thomas Fahlander om Låtarna lever, i Lira #2 2018.

87-ellika_frisell_prat webb86 Ellika Frisell
Prat/Talking (Giga 2004)
Ellika Frisell har spelat med ”alla”: Filarfolket, Den Fule, Rosenbergs Sjua, med Ale Möller och koraspelaren Solo Cissokho. På Prat är hon emellertid helt allena, med folkmusiken som kommunikationsverktyg. Eller fiol och altfiol, om vi ska vara noga. Musiken är hämtad från Bingsjö, vilket innebär stort prat enligt Frisell, och så småprat från Orsa. Plus norska låtar, egna kompositioner och en nypa indiskt i låten Nya indiska. En klassiker, inte tu tal om den saken.
Timo Kangas

88-asa Jinder-1985 webb87 Åsa Jinder
Åsa Jinder (Elin 1985)
I över fyrtio år har Åsa Jinder spelat nyckelharpa. Hon har hunnit bli riksspelman, fått grammisar och kungliga utmärkelser. Ja, till och med vunnit Eurovision, med en norsk grupp. Det var dock i och med den här skivan som Åsa Jinder mognade och kom till sin fulla rätt. Polska, schottis, mazurka, vals, brudmarsch, skänklåt. Nyss 21 fyllda, men Big Jinders nyckelharpa dyrkar upp det mesta.
Timo Kangas

89-Robert Svard Paki Paka
88 Robert ”Robi” Svärd

Pa’ki pa’ka (ASPHALT TANGO 2016)
Flamenco är en av de tuffaste musikgenrerna att slå sig in i som utböling – kraven är skyhöga på teknik, repertoar och inkännande. Erik Steen och Ellen Pontara är andra svenskar som gjort sig ett namn men inget slår nog Robi Svärds intåg på scenen med sitt debutalbum. Uppföljaren är färdig och kommer till hösten.
Patrik Lindgren

89_glesbygden webb
89 Glesbygd’n

Tid’n lid (Glesbygd’n 2009)
Lite av en personlig favorit detta, svensk rootsreggae av yppersta klass från Arvidsjaur, på målande dialekt – lite som ett sentida svar på Peps skånska tappning fast från helt motsatta landsänden. ”Vemodsreggae” har de själva kallat sin musik.
Patrik Lindgren

91-rattviks-spelmansla gardebylaten 78varv
90 Rättviks spelmanslag

Gärdebylåten med flera (Radiotjänst 1948)
Stenkakan som bröt ljudvallen 1948. ”Gärdebypojkarnas gånglåt … nej, den ska heta Gärdebylåten!” utbrast spelmanshövdingen Knis Karl Aronsson från Leksand. Hjort Anders brukade ofta spela Gärdebylåten, men ingen vet vem upphovsmannen är – så är det oftast när det gäller folkmusik.
Eftersom rättvikarna visste att Hjort Anders hade det knapert, bestämde de sig ändå för att stimma låten i hans namn. Gav honom upphovs­rätten, som ett finansiellt stöd. ­Gärdebylåten fick ett enormt genomslag, och blev en av de mest inspelade låtarna i Sverige genom tiderna.
På skivan finns också gånglåten Skebäckheden, men Sparf ­Anders insåg problemet med uttalet, ”Stjebäck­hedä”, och fastslog att den skulle kallas Rättvikarnas gånglåt, vilken också spelades in av Kebnekajse 25 år senare.
Thomas Fahlander

LISTAN FORTSÄTTER MED PLATS 91-100 …

Annonser