Vesselil

Dela den här recensionen:

En dansk trio: fiol, viola, cello och sång. Nykomponerat och några traditionella. Danskarna har en speciell ton, ett speciellt anslag på stråkinstrument. Tonen kommer lite försiktigt och växer ut. Den finns inga skarpa kanter. Är det ett konstnärligt uttryck eller är det examen i musikskolan?
Det är vemodigt och klangrikt. Som musik till en film av Peter Greenwood. Är det någon av minimalisterna Steve Reich och Michael Nyman som är förebilderna? En melodislinga med en cellobordun upprepas med smärre förskjutningar. En schottis blir ett försiktigt trippande medan husfolket sover. Jag saknar känslor och spontanitet. Det finns där säkert om man släpper fram det.