Skivrecension

Venom & faith
Bluesig rootsrock

Venom & faith

Venom & faith

Skivbolag: Tricki-Woo Records
Recenserad av: Pierre Eriksson
Publicerad: 27 feb 2019

Dela den här recensionen:

Systrarna Rebecca och Megan Lovell har tagit sina fans på en minst sagt intressant musikalisk resa genom åren. Själv fastnade jag för duons musik i samband med deras första alster: fyra årstidsbetitlade ep som alla släpptes 2010. Då lyste det akustiskt folkliga bluegrass- och americanaarvet starkt i duons låtar, inte minst tack vare Rebeccas imponerande mandolinspel.

Sedan dess har hon till största delen bytt mandolinen mot en skitigt bluesig elgitarr medan Megan sedan länge har bytt dobron mot lapsteel. Vid en första jämförelse kan det musikaliska avståndet mellan de mjuka akustiska låtarna från karriärens inledning och den uppkäftiga bluesrock som systrarna nu ståtar med på sitt fjärde studioalbum upplevas oöverstigligt. Men för den som lyssnar noggrannare återkommer samma beståndsdelar som gjort dem till stora publikfavoriter: skickligt låtskriveri, imponerande instrumenthantering och djärvt musikaliskt utforskande (vilket tydligt illustreras av de elektroniska trummorna på exempelvis låten Ain’t gonna cry).

Med Venom & faith lyckas Larkin Poe på något märkligt sätt skapa musik som känns både bekant och innovativ på samma gång. Det är bluesrock med tydliga sydstatsinfluenser där rytm och slide skapar känsla och sammanhang, men kombinerat med elektroniska detaljer som ger det hela en mer modern känsla. Här finns en råhet och självklar pondus som är lätt att tycka om samtidigt som systrarna klarar av att hålla musiken enkel och produktionen luftig. Mandolinen må vara utbytt, men det är fortfarande musik som gör gott för själen.


Fler recensioner

Annonser