Skivrecension

Pianotriojazz

Brad Mehldau Trio

Seymour reads the constitution!

Skivbolag: Nonesuch/Warner
Recenserad av: Timo Kangas

Sök after den här artisten på...
Spotify iTunes YouTube

Dela den här recensionen:

Brad Mehldau följer Keith Jarretts exempel med att föra modern popmusik in i pianotrioformatet och in i samtiden. Mehldau har förutom egna kompositioner och standards även genom åren tolkat Radiohead, Beatles, Oasis, Nick Drake, och så en himla massa rock från grunge-generationen, som Soundgarden, Alice In Chains och Stone Temple Pilots. Japp, inte alltid så kul urval kanske, men ofta är slutresultatet gott.
I trion ingår sedan 2005 basisten Larry Grenadier och batteristen Jeff Ballard och de följer Mehldaus pianopromenader så sömlöst att det känns som om de aldrig gjort något annat i hela sina liv. Det är en glädje att höra dessa tre musiker i samspel, och samtligas soloinsatser är också fina.
Seymour reads the constitution! inleds med Spiral, med ett motiv som upprepas medan resten av låten borrar sig nedåt. Titelspåret visar sig vara något av en tillknycklad vals, Sam Rivers gamla Beatrice får en mycket vacker tolkning och versionen av örhänget Almost like being in love är ett lyriskt drivet pianonummer där även kontrabasen bereds stor plats.
Beach Boys gamla Friends är även den lite valsaktig, medan Paul McCartneys sololåt Great day får ett funkigt jazzpianostuk. Mycket lyckat. Radiohead? Nej, vi slipper det den här gången.