Bixiga 70

Dela den här recensionen:

Bixiga kommer från Brasilien – namnet på bandet är en stadsdel i São Paulo – men det tiohövdade kollektivet kunde lika gärna vara verksamma i London, Sverige eller Lagos. Londonkopplingen är mest logisk. Bixiga 70 har en hel del gemensamt med The Heliocentric (båda banden har samarbetat med Orlando Julius) och skapar musik som utgår från highlife, afrobeat och andra afrikanska genrer, och dansar sig in i en global multíkultidjungel.
Bra och svängigt ända in i kaklet, men jag saknar den där sista pusselbiten. Soundet är snyggt, omfamnande och lagom skorrigt, men det känns som att jag hört varenda låt förut. Ibland kan tankarna gå till Goran Kajfeš subtropiska arkester, när det jazzas med sax och trumpet. De två lugnare låtarna Torre och Portal är ganska sköna i kontrast mot tempot som annars dominerar skivan. Levante, med hårdrocksriff på elgitarr, är småjobbig, men den sticker ut. Lite synd att afrobeaten puttar bort det brasilianska, även om det hörs på rytmerna då och då.
Favoritspåret är Areia, med lockande syntslingor, som påminner om låtarna på den finfina samlingen Onda de amor: synthesized Brasilian hits that never were (1984-1994) som kom tidigare i år på Soundway Records.