Elina Duni

Dela den här recensionen:

Efter två kvartettskivor, Matanë och Dallëndyshe, gör den schweizisk-albanska sångerskan Elina Duni en skiva där hon ackompanjerar sig själv på gitarr, piano och slagverk. Obevekligt dras vi från det vi älskar, skriver Duni, och sjunger med sin säreget och osannolikt vackert klagande röst sånger på nio språk om detta att skiljas.
En av dem har hon skrivit själv, på engelska, Let us dive in, i övrigt är det folksånger, singer-songwriter-låtar och chansoner som den Tirana-födda Duni tolkar, musik från Albanien, Kosovo, Makedonien med flera länder.
Till skivans höjdpunkter hör tveklöst Dunis tolkning av Jacques Brels Je ne sais pas, och den inledande Amara Terra Mia av Domenico Modugno, italiensk sångare, aktör och gitarrist som också skrev och framförde superschlagern Volare en gång.
Det finns en spänning i Dunis röst, en återhållen kraft som om allt stod på spel, som är svår att värja sig emot. Som i den gastkramande Meu amor. Elina Duni kan man nog egentligen inte klara sig utan.