Nightbird

Dela den här recensionen:

Inhemska musikälskare har länge gjort anspråk på att inkludera Ane Brun i den svenska artistfaunan, mycket baserat på hemort, medmusiker och genialitet. Det är mycket troligt att liknande annekteringsförsök i framtiden görs med finska Anna-Stina Jungerstam, som bott, turnerat och kontrakterats i Sverige. Hatten av för hennes sångröst, så suggestivt närvarande och passande för den bluesiga indiefolk hon framför. Producenten Katharina Nuttall har också hittat rätt med alla reglage, dramatiken är luftig, minimalistisk och sylvass. Det är också kul med en artist som så tydligt har influerats av M Ward (som nu mest slösar bort sin genialitet i She & Him).
Öppningsspåret Singing in the rain är något så läskande som en blandning av Wards Transfiguration of Vincent och en massa Cat Power-diktion. Men jag ifrågasätter tidsbristen. När de 27 minuterna har gått och Wornout blues ganska omotiverat spelats i två versioner, har jag inte riktigt lärt känna Nightbird än, men jag vill gärna göra det.