Moskus

Dela den här recensionen:

Den norska jazztrion Moskus bjuder på sitt fjärde album Mirakler på ett pärlband av korta knotiga låtar, som låter väldigt mycket jazzmusiker men ganska lite jazz. De flesta under tre minuter, många till och med under två, varje låt som en liten dadaistisk grimasch. Detta är en klassisk pianotrio som har lämnat det akustiska för en helt egen värld fylld av plastiga ljud och barnsliga melodier. Pianisten Anja Lauvdal och slagverkaren Hans Hulbaekmo hoppar sorglöst fram och tillbaka mellan en oräknelig mängd instrument, medan Fredrik Luhr Dietrichson tappert kämpar på med sin kontrabas. Musiken är avskalad och lågmäld men lyckas ändå bubbla av spelglädje och nyfikenhet. Det låter som att Moskus hade väldigt kul när de spelade in detta, och de bjuder på ett virtuost samspel utan att sväva iväg i ändlösa solon. De kastar sig tvärt mellan genrer och stämningar, och varje låt är ett omsorgsfullt hopsnickrat litet universum. Sammanfattningsvis ett helt unikt album som inte låter som någonting annat. Extra guldstjärna för det fantastiska sågspelet på Ludwig XIV!