Skivrecension

Mixat

Collective X

Love & protest

Skivbolag: Two Rivers
Recenserad av: Timo Kangas

Sök after den här artisten på...
Spotify iTunes YouTube

Dela den här recensionen:

Londonbaserade gruppen Collective X blandar genrer hejvilt. Spräckig jazz, klubbig reggae, funk, soul, rap och en rad andra stilar möts på Love and protest, projektets debutalbum. Alya Al-Sultani heter sångerskan och kompositören som leder den spretande men sammanhållna samlingen musiker och vokalister. Hon har sina rötter i folkmusik från Irak, Oum Kalthoum och Fairouz men det tycker jag inte riktigt går att utskönja på skivan. Men så ingår det också musiker med rötter i såväl Storbritannien som andra europeiska länder. En mix.
Bland de namnkunniga medlemmarna märks vokalisterna Cleveland Watkiss och Joshua Idehan, vibrafonisten Orphy Robinson som jobbat med allt från Courtney Pine till Nigel Kennedy, och slagverkaren Mark Sanders som spelat med ”alla”. Musiken är fäst i livetagningar, vilket bidrar till den högst levande nerv som genomsyrar skivan.
Ibland förs mina tankar till ett mindre punkanfrätt Rig Rig + Panic. De politiskt laddade budskapen speglas av skivomslagets bondagebundna president. Alya Al-Sultani har sagt att hon ser på ”jazz mer som en metod” än en specifik musikstil. Här tänjs den till nya, fruktbara former.