Skivrecension

Liv, död och elakheter
Bluesvisa Lira Gillar

B.S.T.O. Band

Liv, död och elakheter

Skivbolag: Egen utgivning
Recenserad av: Daniel Gustavsson
Publicerad: 15 feb 2018

Dela den här recensionen:

Förra året recenserade jag Böhlström, Strandberg och Toivanen Bands eminenta cd Visor, jazz och lite blues. Då skrev jag bland annat att de två originallåtarna hörde till den skivans allra bästa spår och jag hoppades på en framtida skiva med bara original. Nu har jag blivit bönhörd. I alla fall nästan. Bandet är tillbaka, dock under (halv)nytt namn, B.S.T.O. Band. De har heller inge gjort en fullängdare, men väl en ep med fyra originallåtar.
Carl-Erik Böhlströms röst (och dialekt) hör helt klart till de mest originella och coola svenska röster som någonsin funnits. Med rösten har han dessutom ett svängande och alldeles underbart band med Jan-Olof Strandberg på bas, Erkki Osmala på gitarr och Kyösti Toivanen på trummor. Även Böhlströms gitarrspel är fint, precis som gästmusikerna Kari Viitanens och Laura Airolas insatser på munspel respektive fiol.
Sedan har vi ju själva låtarna. Håller dom lika hög standard som Gammel mans blues och Ett par mil utanför stan, från förra skivan? Svaret är ett rungande ja! Korvreggae svänger som fasen och är skivans bästa låt. Men den melankoliska Den trötta vandraren, den svängiga Tre veckor högst en månad, och finurliga Grannen i väst går heller inte av för hackor. Nu är det bara att vänta på en fullängdare med mestadels original och vi är helt i mål.


Fler recensioner

Annonser