Skivrecension

Fusion

Etienne Mbappé & The Prophets

How near how far

Skivbolag: Abstrakt Logix
Recenserad av: Andreas Lagercrantz

Sök after den här artisten på...
Spotify iTunes YouTube

Dela den här recensionen:

Etienne Mbappé är mest känd som basist hos artister som John McLaughlin, Joe Zawinul, Manu Dibango och Salif Keita för att nämna några. På sin meritlista har han tre soloalbum, där hans kamerunska rötter tagit stor plats. På nya skivan har han satt ihop ett nytt band – The Prophets – med klaviaturer, fiol, trummor, gitarr, trumpet och saxofon. Här möter vi delvis andra sidor av stjärnbasisten, det är ett nästan helt instrumentalt album med ett slags rytmisk fusion. Han säger själv ”Min musik är influerad av platser jag rest till, människor jag mött, färger jag sett, kryddor jag har smakat, det roliga jag varit med om och, ibland, smärtan jag känner”. Mycket av detta hörs i musiken där ändå glädjen drar det längsta strået. Massor av suveränt elbasspel är en av skivans stora behållningar, det sköna flytet och fina solon av de medverkande är andra stora plus. På sina ställen dras intrycket ner av för tjockt sound, men när sedan luften mellan musikerna tillåts ta plats blir det genast lysande musik.