The Trials of Cato

Dela den här recensionen:

I mycket stilfull paketering framför de tre brittiska herrarna, som dock möttes i Libanon, musik som påminner en hel del om den hos Mumford och söner. Delvis instrumentalt men oftast visor framförda i stämmor. Kompar gör William Addison på irländsk bouzouki, dragspel och rytmer, Robin Jones på mandolin och tenorbanjo samt Tomos Williams på gitarr och ”the naughty bass”, vad han nu vill säga med det. På den positiva sidan hittar jag det emellanåt oerhört svängiga kompet och snyggt solospel från framför allt Jones men sången har aningen för mycket drag av pojkbandstämmor för min smak. Folkpop, oavsett vilken gren av genren, bör ha något hitbetonat i sig, men jag saknar det här. Att Libanon har betydelse för gruppen framgår i biografin och i låttiteln Libanus men det kunde gott ha hörts lite mer. Men om man uthärdar det pojkpoppiga stämsjungandet, eller kanske till och med tycker det är fint, finns här en rekommendabel utgåva. Och en eloge till att de när de är som mest pojkpoppiga sjunger på walesiska även om det är lika obegripligt för mig som arabiska. Gissar dessutom att detta band vars skivtitel vore ett bättre bandnamn än bandnamnet är roligare på scen, lite som bluegrass är i mina öron. Platt på platta men livat live.