Gibrish

Dela den här recensionen:

Sundsvallsbandet Gibrishs andra skiva är en uppslupen blandning av genrer, från deltablues och kabaret till progressiv folkrock, med inslag av både anarkistisk worldbeat och Tom Waits-inspirerat historieberättande. Skiftande stämningar skapas skickligt med hjälp av tramporgel, dragspel, klockspel och stilig slidegitarr (låten Gud varsågod har en speciellt stilig sådan).

De finurliga, korta blänkarna – eller ”filmiska småinstrumentaler” – hör definitivt till skivans höjdpunkter: twangiga Blues för Bobby Fischer och Ceres sång, spöklika thereminsolot Cotards syndrom och den Lars Hollmerska dragspelstrudelutten Krumsprång i Pottäng. Men mina personliga favoriter är den vemodiga, poetiska valsen Dahlia möter fågel liten, den stämningsfullt mörka Nollvision, som behandlar temat självmord på ett smakfullt och berörande sätt, och den folkpunkiga dansorgien Fel fot, fel sko!, med östeuropeiska ekon och intensivt gastat omkväde.